Historik

Borås har en tradition som ryttarstad ända sedan 1800-talet. Vid stadsdelen Brodal byggdes stadens första ridhus som togs i bruk 1881. Ridinstruktör vid denna tid var Hugo Leander, som på ett myndigt sätt försökte skapa ryttare av de ansedda medborgarna i Borås stad.

historik.jpg

Det första ridhuset var ingen lyxskapelse, men fyllde ändå sitt ändamål. Det var rymligt och om dagen ljust och om kvällarna som ett egyptiskt mörker i hörnen och på de båda läktarna.

Ridhuset drevs from 1905 av Borås Ridhusbolag, men då ridintresset avtog omkring år 1910 var bolaget tvungna att sälja ridhuset till Borås stad för 10 000 kr. I samband med denna försäljning bildades Borås Fältrittklubb. Ridhuset degraderades till virkesförråd och ridsporten avtog fram till 1930 då kapten Ragnar Stenborg hyrde ridhuset och blåste nytt liv i ridningen. Särskilt glädjande var att se hur ungdomen började utöva sporten.

Torsdagen 2 januari 1933 bildades så föreningen Ryttarkamraterna.  Senare uppgifter säger att denna förening bildades av folk som tröttnat på den militära dominansen och disciplinen. Medlemsantalet var under första året 150 medlemmar. 

Den 7 februari 1938 bildades Borås Ridintressenter u.p.a.

Ett sorgens datum inom ridsporten i Borås var 7 juli 1949. En eldsvåda i ridhusanläggningen på Petersberg kostade tio hästar livet.

Ridintressenterna uttalade efter branden en förhoppning om att ett nytt ridhus snarast möjligt skulle byggas. Stora möjligheter fanns att man skulle kunna bygga ett nytt vid Gässlösa i närheten av Blå Stjärnans tilltänkta djursjukhus. Under tiden fick man möjlighet att stalla upp de återstående 16 hästarna på regementet på I 15.

Glädjen stod högt i tak när alla ridfantaster i Borås 6 februari 1954 invigde det nya ridhuset vid Gässlösa.

Landshövding Richter invigde denna pampiga anläggning och därefter bjöds publiken på kadriljridning av 18 ryttare. Kapten Karl-Åke Hultberg var den förste arrendatorn på nya Borås Ridhus.

I stallet fanns 22 hästar, som huvudsakligen inhyrdes från Kronan, s.k. ackordshästar. Lektionspriset var 3:50 kr. Varje hästskötare skötte tio hästar, men då bör nämnas att noggrann rykt ingick i arbetet, liksom puts av munderingen

Hösten 1955 efterträdde Karl-Erik Nilsson Hultberg som chef för ridskoleverksamheten. Under 15 år utvecklade Karl-Erik ridningen i Borås till en ledande position. Men det var inte bara tävlingsridningen som omhuldades utan även jakt och sällskapsridning. Varje år reds minst fyra jakter och varje söndag ordnades tvåtimmars uteritter med så gott som alla till ridhuset.

Få kan nog tänka sig Borås Ridhus utan "gadden". Från att ha börjat som stallskötare och kombinerad ridlärare steg han i graderna och kunde titulera sig föreningskonsulent.  Som banbyggare i hoppning var "gadden" rikskänd, och han byggde banor på stora elit- och nationella tävlingar runt om i Norden. 

Då klubben mer och mer åtog sig större tävlingsengagemang behövdes en utomhusbana. Denna var färdig sommaren 1960, då arrangerade BFK det första utomhus-SM:et i klubbens historia. 

1 mars 1970 började Per Hjertén och Caisa Silfverswärd basa över ridskolan. Caisa hade varit ridlärare på Uddeholms ridskola och Per kom från Tranås.

Efter Caisa och Per tillträdde Pia och Ted Nätterqvist som arrendatorer och stannade i 5 år. Under denna femårsperiod tillkom ytterligare en manege. Visserligen inte lika stor som den ursprungliga, men det innebar att klubben kunde arrangera bättre inomhustävlingar, då framridning kunde ske inomhus på vintern.

Karl-Erik Nilsson återkom 1981 som chef, denna gång tillsammans med äldste sonen Christer och hans fru Kicki.

1990 anställdes som ny arrendator Björn Häggström. Valet av Björn som arrendator visade sig vara mycket bra, då Björn drivit ridskola i Umeå och hade många idéer om hur Sveriges modernaste ridskoleanläggning skulle drivas. En sådan var nämligen på tapeten då klubbens medlemsantal var uppe i över 1 200 medlemmar, vilket ställde höga krav på anläggningen vid Gässlösavägen, som började bli sliten.

I september 1990 sattes spaden i jorden vid Osdals lada och augusti 1991 flyttades hela ridskoleverksamheten in i nya lokaler. Något vemodigt, då en epok går ur tiden. Samtidigt kunde BFK stoltsera med Sveriges modernaste ridanläggning, vilken snabbt fick ett mycket gott rykte om sig. Invigningen skedde under festliga former 21-22 september 1991, året därefter förlades förbundsstämman inom svensk ridsport till Borås och 1993 var det dags för Inomhus-SM. Men med facit i handen var det nödvändigt att flytta ur de gamla lokalerna vid Gässlösa för att utveckla och utvidga ridskoleverksamheten, tränings- och tävlingsverksamheten samt för att anpassa BFK:s aktiviteter till ett modernt samhälle. Inkörningsproblemen i den nya anläggningen var stora, och verksamhetsmässigt tog det ända till 1999 innan klubbens verksamhet "fyllde ut kostymen" i den nya anläggningen.

2011 har klubben byggt ytterligare en isolerad manege som är 66X23 meter vilket medför att ridskolan inte behöver stängas vid större tävlingar. Man har även en ridbana som är 100x65 m och en framridningsbana som är 60x30 m.
Personalen har arbetsytor i forma av kontor och konferensrum har byggts. 

Klubbens verksamhet har ytterligare utökats. 2018 har klubben ca 600 medlemmar. Man bedriver även annan verksamhet såsom clinics i hoppning och dressyr. Även många sociala projekt blir viktiga för klubben.

Borås Fältrittklubb har idag etablerat sig som en av de största tävlingsarrangörerna i landet. Som vanligt arrangeras Borås Grand Prix.  Denna tävling engagerar många av klubbens medlemmar och den har över 25 år på nacken.

Det är med glädje man kan konstatera att Borås Fältrittklubb sedan 1881 verkligen har utvecklats till en framgångsrik ridskola och tävlingsarrangör och idag verkar inget kunna stoppa utvecklingen. Borås Fältrittklubb är en god ambassadör för Borås stad.